Betalväggen som blev en skjutdörr

In Kommunikation, Media och journalistik, Politik och samhälle by Gert Frost4 Comments

Tidningshuset2Nej, Kuriren och NSD i Norrbotten kommer inte att införa så kallade hårda betalväggar. Det minst sagt överraskande beskedet lämnade Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom på onsdagen under publicistklubbens arrangemang ”Väggen – betalar den sig” i Luleå. Medverkade gjorde också Anette Novak, VD för Interactive institute Swedish ICT och tidigare chefredaktör för Norra Västerbotten i Skellefteå.

Att leda en diskussion eller vara moderator har ibland sina sidor. Det gäller att vara beredd på överraskningar. När jag igår hade den uppgiften kullkastades väldigt mycket redan under de första minuterna, egentligen på ett lite märkligt sätt.
Man kan säga att mattan rycktes undan när Ehnbom, förklarade att visst material fortfarande ska vara öppet för läsare på webben, annat inte. Oklart vad än så länge. Han lämnade inga närmare besked på den punkten.

Jag tillhör ju dem som kritiserat beskedet från Kuriren och NSD, att de skulle införa så kallade hårda betalväggar. Att ingen skulle kunna läsa någonting, utan att betala. Min kritik har då främst riktat sig mot att man skulle sätta gränser för samhällsdebatten, lokalt såväl som nationellt. Plus att man har glömt de nya läsarna, ungdomarna.

Man kan diskutera betalväggar, eller entréer som Novak väljer att kalla dem, i alla oändlighet. Klart är att de traditionella medieföretagen söker med ljus och lykta efter fungerande affärsmodeller för att trygga sin och den samhällsviktiga journalistikens framtid. En del har startat e-butiker, andra jobbar med evenemang och så vidare. Exemplen är otaliga.
Det är och måste vara en ständigt pågående diskussion.
Det är som att hela tidningsvärlden håller på och jobbar tillsammans i en gigantisk experimentverkstad och ännu vet ingen riktigt vad som ska komma ut i slutändan.

Det som för mig är lite obegripligt är hur tidningarna i Norrbotten kommunicerat sina avsikter. Trots mängder av tidningssidor, reklambyråhjälp och så vidare; har man inte lyckat förklara vad som händer på ett tillfredställande sätt. Inte ens till sina egna journalister om jag har förstått saken rätt.
Jag kan inte se det annat än som ett rejält misslyckande.
Ändrar man sig under vägen – säg då det. Konstigare är det ju inte.
Framtidens journalistik handlar definitivt inte om att marknadsföra tidningar och att på olika sätt locka till köp, utan om dialog och innehåll.
Att vara relevant och transparent. Om att på olika sätt involvera och engagera läsarna.

En av effekterna har blivit att det skapats en samhällsdebatt lokalt och nationellt som vilat på helt andra/felaktiga grunder. Aldrig att det skulle blivit en nationell debatt om NSD och Kuriren om det inte hade varit tal om en hård betalvägg.
Det har skadat diskussionen och många, inte minst söder om länsgränsen, lär nog lyfta på ögonbrynen en aning nu, i ljuset av de nya beskeden.

Nå. Naturligtivs är det så att tidningsledningarna tagit intryck av debatten under hösten, vilket ju i så fall är en bra sak. Men säg då det i stället: vi tänkte fel och har tänkt om.
Styrkan ligger ju i dialogen.
I den öppna, transparenta dialogen.

Inte i en massiv kampanj som visar sig har varit i alla fall delvis vilseledande.

Jag har skrivit de här raderna för att förklara förändringen, för att sätta mina tidigare inlägg i ett nytt sammanhang. Det som NSD och Kuriren nu ska göra verkar nämligen inte på något sätt extraordinärt, utan mer samma sak som (nästan) alla andra tidningar håller på med.

Det ska bli mycket spännande att se hur det här kommer att se ut i slutändan. Tanken var att tidningarna skulle satt upp sin betalvägg (det som nu blivit en skjutdörr) under november, men tekniken har tydligen krånglat. Nytt besked från Ehnbom är ”under januari”.

Mina tidigare texter i ämnet:
Journalistik är inte en synonym till tidning
Stopp från södra Sverige
Rim och reson i den lokala journalistiken

  • Jan Nyberg

    Bra reflektioner, Gert. Utöver den överraskande nyheten var det några saker som Anette Novak förde fram som fastnade hos mig. T.ex. att pressen, enligt henne felaktigt, håller fast vid att INFORMATION är en grundläggande uppgift. Det gäller inte längre, menade hon, eftersom information nu sprids av så många andra på så många andra sätt. Anette betonade att pressens uppgift i stället borde vara att öka samhällsengagemanget, fr.a. bland unga. Den svenska pressens officiella uppdrag, vilket bland annat slås fast i litteraturen till journaliststudenter, består i dag av de tre uppgifterna: 1. informera 2. granska 3. möjliggöra debatt och kommunikation mellan olika grupper i samhället. Det skulle vara intressant att diskutera hur detta grundläggande uppdrag ska omformuleras!

    • Håller med Janne! Anette var riktigt, riktigt bra. Just att definiera mediernas uppdrag/uppgift i demokratin är oerhört viktigt. De tre uppgifterna, som tidigare definierades i fyra ”funktioner”, behöver ses över. I alla fall på allvar diskuteras.
      Den här texten koncentrerade jag kring en punkt. Någon måste ju berätta vad som gäller eftersom tidningarna själva inte gör det.

      • Däremot är jag tveksam till om ex tidningarna verkligen på allvar ”håller fast vid att informationen är en grundläggande uppgift”. Jag menar att det är ganska längesedan man inte längre klarade den delen av sitt uppdrag.

  • Pingback: Nu har jag gått i betalväggen | Frost kommunikation()