Anette Novak, Regeringens medieutredare, har mycket att fundera på. Genusfrågorna bör finnas på dagordningen.

Fotboll, medier och genus

In Media och journalistik, Politik och samhälle by Gert Frost0 Comments

Klockan är kvart i två på eftermiddagen den 28 juli, dagen efter damernas U19-guld i fotbolls-EM. Jag sitter i soffan och slöläser nyheterna på telefonen.
Inte en bokstav på Aftonbladets öppningssida.
Jag scrollar genom en gång till.
Nej, hittar inget.
Ögnar genom några andra appar. Ungefär samma sak.
Däremot kan jag i Aftonbladets app läsa inte en utan två artiklar om Zlatan. En om hur han tränar sina söner, en annan om att han tydligen ska stanna i Paris.

Anette Novak, Regeringens medieutredare, har mycket att fundera på. Genusfrågorna bör finnas på dagordningen.

Anette Novak, Regeringens medieutredare, har mycket att fundera på. Genusfrågorna bör finnas på dagordningen.

Jag hade hemskt gärna sett finalen på TV, precis som jag gjorde när killarna spelade sin U21-final några veckor tidigare. Nu gick inte det.
Intresset för killarnas final var ju uppskruvat till max. TV satsade.
John Guidetti och hans lagkamrater var i alla medier, lokala och nationella, och på allas läppar.
I samband med att damernas finalen mot Spanien spelades såg jag de första frågorna om ett eventuellt firande i Kungsträdgården i händelse av vinst dyka upp. Ganska snabbt stod det klart att något sådant firande inte var aktuellt.
Också fotbollsförbundet gick ut och förklarade varför.

Sitter nu vid datorn och kollar på Aftonbladets webb. I skrivande stund prioriteras 15 nyheter om herridrott högre än något som någon dam gjort på sportsidorna.
Det går ju att bli tokig på kuppen.
Ett litet tankeexperiment:
Om tjejernas prestationer i EM hade haussats på samma sätt av medierna som killarnas U21-lag gjorde; är det då möjligt att Fotbollsförbundet tänkt och gjort annorlunda?
Självklart hade de ansvariga där påverkats. Precis som alla andra.
Våra medier byggde gemensamt upp ett intresse, kalla det gärna hype, kring killarna. Naturligtvis kunde de gjort samma sak med tjejerna, men avstod.
Sen ställde de frågor till Fotbollsförbundet om varför de inte fixade något firande i Kungsan.
På något vis blir det tragikomiskt.

Jag började som journalist 1983. Redan då diskuterade vi den sneda könsfördelningen, inte bara på sportsidorna, utan i hela tidningen. I omgångar räknade vi hur många kvinnor som figurerade i spalterna och konstaterade varje gång att vi behövde bli bättre.
Medierna skulle inte klara en genusgranskning särskilt mycket bättre i idag än 1983, påstår jag.
Golfen kämpar med att få unga tjejer att ta till sig spelet och har så gjort i decennier. Trots internationella framgångar och förebilder som Annika Sörenstam, Anna Nordqvist och andra är rekryteringsproblemen fortfarande uppenbara ute i klubbarna.
Viasat Golf sänder i princip all den golf som går att hitta på svensk TV.
Uppskattningsvis är 90 procent herrgolf. Ofta med två kommentatorer.
Förutom ett fåtal stora tävlingar sänds damgolfen i efterhand med utländska kommentatorer. Mer är det inte värt.
Kan det finnas ett samband? OBS, ironi.

Men tillbaka till fotbollen.
Jag har i princip tillgång till information om när Zlatan byter kalsong- eller skomärke. Jag matas dagligen av information om alla övergångar inom herrfotbollen eller om någon råkat stuka foten.
Damfotbollen? Not so much.
Det är lätt att bli uppgiven.
Tyvärr verkar det som mediernas sätt att hantera de möjligheter som det nya medielandskapet erbjuder gör saken etter värre. Jag skulle väldigt gärna se en ordentlig genusanalys när det gäller viralsajter och klickjournalistik.
Som sagt: det är lätt att känna sig uppgiven.
Och så här till slut tänker jag att detta med den extremt sneda könsfördelningen också är en uppgift för Anette Novak och regeringens medieutredning att ta i beaktande. Något måste nämligen göras och jag tvivlar mycket starkt på att medierna själv kommer att ta något ansvar.