Hysteriskt om Apples iPad

En kort stund lämnade jag datorn. Jag hade tidigare loggat in på twitter och sökt på ”ipad” och den fick ticka på.
När jag återvände hade det kommit 142870 (etthundrafyrtiotvåtusenåttahundrasjuttio) nya så kallade tweets från världens alla hörn.
Vi pratar minuter.
Klockan sju hade Apples VD Steve Jobs presenterat företagets nya produkt: en läsplatta med namnet iPad med en rad fantastiska möjligheter och förmågor. Den ser ut att ha mycket jag-vill-ha-känsla som med de flesta av Apples prylar.
Ikväll, i morgon och en lång tid framöver kommer vi att erbjudas hur mycket läsning som helst.
Hyllningskören har redan börjat sjunga. För full hals.
Den reklam produkten får är näst intill gränslös. Hur kunde det bli så när vi för bara ett par decennier sedan knappt fick skriva ett företagsnamn på redaktionell plats i tidningarna?
Själv är jag mest fascinerad av flödet av rapporter.
Nu 222913 tweets.
Är det vad man kallar överinformation?
Eller?
Tidningarnas webbsidor har också valt att rapportera från lanseringen med realtidsflöde. Det rullar på fullständigt utan gränser. Och jag är ju intresserad.
”Men är det bra?” undrar jag.
Jag behöver visserligen inte titta, inte läsa. Kan ju se på ”Morden i Midsomer” i stället.
Tror jag gör det. Det börjar nu.
265008.
Twitter verkar fantastiskt.
Om det inte vore för allt twittrande.
Är det detta som kallas hatkärlek?