21

Sociala medier i föreningslivet

Sociala medier innebär fantastiska möjligheter för det tynande föreningslivet. De finns tillgängliga på armlängds avstånd.
Gratis.
Det enda som krävs är kunskap och lite engagemang. De som driver klubbar och föreningar, förvisso också medlemmar, måste skaffa sig den kompetens som krävs.
Det är bara att sätta igång.
Svårt? Inte alls!

Jag vet att många klubbledare redan i det här läget viftar bort mitt påstående med samma undanflykter och bortförklaringar som de använt de senast tio eller 15 åren.
”Det där har vi inte tid med.”
Och så vidare.
Så illa tänkt.
Verkligheten är en annan. De har varken tid eller råd att avstå. Folkrörelserna, idrottsrörelsen, egentligen all ideell verksamhet kämpar för sin överlevnad. Sjunkande medlemstillströmning, svårigheterna att få folk att engagera sig i styrelser och kommittéer eller att ställa upp som ungdomstränare är reella problem.
Missnöjet sprider sig.
Medlemmarna gnäller på de förtroendevalda, de förtroendevalda på medlemmarna. Det har blivit en nedåtgående spiral, oerhört svår att vända. Ett kommunikationsproblem.
Den sport som jag själv är mest engagerad i är golfen. Klubbledare och andra sliter sitt hår i förtvivlan för att saker fungerar otillfredsställande.
I grunden handlar ju föreningsliv om engagemang i olika former. Engagemang för något man tror på, som aktiv, som förälder eller vad det nu kan vara.
Under decennier har egentligen all ideell verksamhet fått ta stryk av att nya företeelser tillkommit och att vi på många sätt har skaffat oss nya vanor. I det flöde av aktiviteter och nyheter som vi dagligen erbjuds har inte det traditionella och av konventioner hårt styrda föreningslivet inte förmått hävda sig på allvar.
De sociala medierna kan bidra till att ändra på det.

I många föreningar frågar man sig fortfarande:
”Har månadens medlemsutskick gått iväg?”
En del kör fortfarande med pappersvarianten.
Hallå!?
Någon hemma?
Jag återgår till golfvärlden.
För de flesta klubbar skulle ett aktivt användande av sociala medier kunna åstadkomma underverk. Det är jag övertygad om.
Flickr eller bilddagboken med dagliga bilder från banan, twitter med realtidsinformation, tips och angelägna diskussioner, Facebook med lite fördjupade samtal och så vidare. Det finns ett antal varianter. Kanske en blogg?
Men ytterst handlar allt om dialog, engagemang.
Kanske det rentav skulle gå att montera ner de ”förslagslådor” som fortfarande sitter uppe i ett stort antal klubbhus?
En före detta kollega till mig beskrev under ett seminarium om sociala medier många hemsidor som ”gamla sovjetiska skobutiker”.
”Man får gå in och titta, men varken röra något eller tala med någon”.
Lite kul, tycker jag.
Dessvärre stämmer det. Så långt har nästan alla klubbar kommit. Till halvbra hemsidor, som informerar och uppdateras alldeles för lite. Många föreningshemsidor är hopplöst torftiga.
Väl där kan man som besökare inte göra någonting.

Alltså: sociala medier? Hur ske det så gå till, kan man fråga sig?
Det låter tjorvigare än vad det faktiskt är. Det är klart överkomligt.
Att bygga upp en fungerande struktur av plattformar och konton på nätet går fort. Dessutom finns säkert kompetensen redan i medlemsleden.
Fråga runt bland medlemmarna!

Det finns tusen saker att prata om i en förening. Möjligheterna att göra det finns nu på ett sätt som aldrig tidigare.
Fast det räcker inte, som en del klubbar har gjort, starta en sida på Facebook och tro att det innebär att man använder sig av sociala medier. De flesta av dem uppdateras alldeles för sällan och används bara som ett sätt att ge halvdålig information till medlemmarna.
Sociala medier handlar inte om ett nytt sätt att ”tala till folket”, eller att ”informera medlemmarna”.
Det handlar om samtal.
Och på det här sättet kan alla delta!
Så kära klubbchefer och klubbordföranden.
Sätt er ner och prata.
Se möjligheterna.
Det här är ETT sätt att få tillbaka medlemmar och engagemang.

Det informationsflöde som vi dagligen möter via tidningar, radio, TV, våra telefoner och datorer är gigantiskt.
Ändå. I många föreningar frågar man sig fortfarande:
”Har månadens medlemsutskick gått iväg?”
En del kör fortfarande med pappersvarianten.
Hallå!?
Någon hemma?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Gert FrostSociala medier i föreningslivet
  • http://ogonblickinorr.blogspot.com Bert

    Ja du! En klassiker, på sitt sätt.

    Det finns ju andra verksamheter som har tjusiga hemsidor, men aldrig svarar på e-post ens. De har heller ”inte tid”.

    Någon springer förbi.

  • http://ogonblickinorr.blogspot.com Bert

    Ja du! En klassiker, på sitt sätt.

    Det finns ju andra verksamheter som har tjusiga hemsidor, men aldrig svarar på e-post ens. De har heller ”inte tid”.

    Någon springer förbi.

  • Lars Wiklund

    Låter självklart, trodde nog att sociala medierna användes bättre inom föreningslivet. Men det beror nog på att jag har dålig koll eftersom jag inte själv är föreningsaktiv. Men någon ska ju göra jobbet, någon som kan lite om detta, någon som du Gert? :)

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Jag visste att de skulle komma, Lars! :)
      Men nu är det så, att jag inte kan göra det i ALLA föreningar. Sorry to say.
      Det är oerhört traditionsbundet ute i föreningslivet. Förnyelsen försvåras också av att de som leder klubbarna inte sällan har passerat pensionsåldern, om man ska vara ärlig. Många har ett rentav aktivt ointresse för att förnya sig.

  • Lars Wiklund

    Låter självklart, trodde nog att sociala medierna användes bättre inom föreningslivet. Men det beror nog på att jag har dålig koll eftersom jag inte själv är föreningsaktiv. Men någon ska ju göra jobbet, någon som kan lite om detta, någon som du Gert? :)

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Jag visste att de skulle komma, Lars! :)
      Men nu är det så, att jag inte kan göra det i ALLA föreningar. Sorry to say.
      Det är oerhört traditionsbundet ute i föreningslivet. Förnyelsen försvåras också av att de som leder klubbarna inte sällan har passerat pensionsåldern, om man ska vara ärlig. Många har ett rentav aktivt ointresse för att förnya sig.

  • Lars Wiklund

    Det här är väl ett symptom på föreningskrisen överhuvudtaget, dvs att det verkar blir allt svårare att få människor att engagera sig ideellt i föreningslivet. Medelåldern är ju ofta hög och nyrekryteringen av ungdomar låg. Man kan väl anta att föreningsformen med all formalia avskräcker ungdomar, som hellre gör saker ihop i lösligare konstellationer och får snabba resultat. Men hela bidragssystemet är ju uppbyggt på att man måste vara en förening med stadgar och styrelse och tråkiga årsmöten, och det är ju förståeligt ur bidragsgivarens synvinkel. Men hur borde vår tids föreningar och föreningsstöd se ut för att locka ungdomar? Kanske lite vid sidan av ämnet, men det är nog detta det handlar om i grunden. Kommer ungdomarna med så blir de sociala medierna en självklar del av föreningslivet.

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Något av en moment 22-situation.
      Jag vill ändå tro att det går att åstadkomma NU, utan att ändra hela bidragssystemet. Det är väl för övrigt ett väldigt svenskt synsätt, att lyfta fram bidragssystemet. :)
      Nej, skapa nu.
      Det går.

  • Lars Wiklund

    Det här är väl ett symptom på föreningskrisen överhuvudtaget, dvs att det verkar blir allt svårare att få människor att engagera sig ideellt i föreningslivet. Medelåldern är ju ofta hög och nyrekryteringen av ungdomar låg. Man kan väl anta att föreningsformen med all formalia avskräcker ungdomar, som hellre gör saker ihop i lösligare konstellationer och får snabba resultat. Men hela bidragssystemet är ju uppbyggt på att man måste vara en förening med stadgar och styrelse och tråkiga årsmöten, och det är ju förståeligt ur bidragsgivarens synvinkel. Men hur borde vår tids föreningar och föreningsstöd se ut för att locka ungdomar? Kanske lite vid sidan av ämnet, men det är nog detta det handlar om i grunden. Kommer ungdomarna med så blir de sociala medierna en självklar del av föreningslivet.

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Något av en moment 22-situation.
      Jag vill ändå tro att det går att åstadkomma NU, utan att ändra hela bidragssystemet. Det är väl för övrigt ett väldigt svenskt synsätt, att lyfta fram bidragssystemet. :)
      Nej, skapa nu.
      Det går.

  • Lars Wiklund

    Ja visst är det ett svenskt synsätt. Det beror ju på att många av våra föreningar är/har gjort sig beroende av t ex kommunala bidrag. Utan bidragen faller nog många föreningar. Alternativet kanske är att köpa ännu fler kokosbollar och tubsockor av sina egna barn… Pointen var ändå inte själva bidragssystemet utan att det blir allt svårare att få människor att engagera sig ideellt i föreningar, i partipolitik. Beror det på ålderdomliga strukturer, att inte nya människor släpps in eller att de nya människorna är mer individualistiska och mer ser till den direkta egennyttan? Kollektivt är ju inte lika fint som det var förr… Men om man tror på att förändring är möjlig nu, hur får man den till stånd? Vad hindrar? Förutom att du Gert personligen inte kan ansvara för alla föreningar.

  • Lars Wiklund

    Ja visst är det ett svenskt synsätt. Det beror ju på att många av våra föreningar är/har gjort sig beroende av t ex kommunala bidrag. Utan bidragen faller nog många föreningar. Alternativet kanske är att köpa ännu fler kokosbollar och tubsockor av sina egna barn… Pointen var ändå inte själva bidragssystemet utan att det blir allt svårare att få människor att engagera sig ideellt i föreningar, i partipolitik. Beror det på ålderdomliga strukturer, att inte nya människor släpps in eller att de nya människorna är mer individualistiska och mer ser till den direkta egennyttan? Kollektivt är ju inte lika fint som det var förr… Men om man tror på att förändring är möjlig nu, hur får man den till stånd? Vad hindrar? Förutom att du Gert personligen inte kan ansvara för alla föreningar.

  • Lars Wiklund

    Om man vänder på saken – mest för att reta dig lite…
    Tänk om det är så att människor betraktar föreningen som en frizon, en oas fri från dagens teknik- och informationsstress? Känslan att gå ut på golfbanan med mobilen avstängd och inget facebook, twitter eller bloggande som tröttar. Och så kommer du här och kräver att de ska tillbaka till datorn och börja facebooka om golfföreningen…

  • Lars Wiklund

    Om man vänder på saken – mest för att reta dig lite…
    Tänk om det är så att människor betraktar föreningen som en frizon, en oas fri från dagens teknik- och informationsstress? Känslan att gå ut på golfbanan med mobilen avstängd och inget facebook, twitter eller bloggande som tröttar. Och så kommer du här och kräver att de ska tillbaka till datorn och börja facebooka om golfföreningen…

  • http://www.gertfrost.se Gert Frost

    :)
    Tja, men folkrörelsesverige har varit döende i många år.
    Om vi fortsätter som vanligt vänder säkert utvecklingen.
    Eller?

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Bra att ha en egen blogg. Då får man alltid sista ordet! :)

  • http://www.gertfrost.se Gert Frost

    :)
    Tja, men folkrörelsesverige har varit döende i många år.
    Om vi fortsätter som vanligt vänder säkert utvecklingen.
    Eller?

    • http://www.gertfrost.se Gert Frost

      Bra att ha en egen blogg. Då får man alltid sista ordet! :)

  • Lars Wiklund

    Att få sista ordet, det är väl ni journalister vana vid…

  • Lars Wiklund

    Att få sista ordet, det är väl ni journalister vana vid…

  • Pingback: Veckan som gick – vecka 15 « Same Same But Different