Tänka efter före? Om medier och skåpbilar

In Bloggande och internet, Media och journalistik by Gert Frost0 Comments

Det vore bättre att kolla uppgifterna först, eller hur?

Det vore bättre att kolla uppgifterna först, eller hur?

I mitt flöde på Facebook började det igår snurra uppgifter om att två pojkar i 10-årsåldern utanför Munksunds skola i Piteå blivit utsatta för en lite märklig historia.
Några skulle med godis ha försökt locka in dem i en buss.
Mamman delade med sig av sin oro på Facebook vilken delades vidare och nådde bland annat mig.
Idag visar det sig att uppgiften inte stämmer. Inte på det sättet. Det var ett fotbollslag från Arvidsjaur som ville fråga efter vägen till fotbollsplanen och erbjöd godis som tack för hjälpen.
Svårare än så verkar det inte vara, om det som framkommer idag stämmer.

Jag har självfallet den djupaste respekt för värnet om våra barn och har inga som helst synpunkter på den mamma som valde att polisanmäla händelsen. Kanske hade jag gjort samma sak själv.
Vad jag däremot reagerar mot är att alla länsmedierna rapporterade om händelsen igår, utan att ha relevant fakta. Och det med ganska feta rubrikstilar. Dessutom citerar medierna varandra.
Idag rättar/förtydligar de sina tidigare uppgifter.
Det var inget farligt med bussen.
Jag tänker på prisbelönta Viralgranskaren på tidningen Metro som kontrollerar uppgifter som sprids viralt i sociala medier. Om de är rätt eller fel. Skillnaden är den att Viralgranskaren inte behöver rätta sina egna felaktigheter eftersom de inte publicerat något tidigare.
Här en text de skrivit om skåpbilar och godis där folklivsforskaren Bengt af Klintberg intervjuas.
Bland annat visas ett FB-meddelande med följande text:
”VARNING!! Män i vit skåpbil försökte locka med sig barn vid xxx i torsdags, lockat med godis och frågat om de vill ha skjuts. Snälla dela detta då det inte verkar som att alla skolor får infon och kan sprida i samma takt som vi på fb!!”
Det har 6162 delningar, enligt Viralgranskarens skärmdump.
Och i den här texten fördjupar af Klintberg sina resonemang kring ”skåpbilsmyten” och hur den har uppstått.

Kanske man kan se detta som en bakgrund, en förklaring till varför också söndagens händelse i Piteå förstorades upp och blev till rubriker i medierna. Det är i alla fall en teori. I det här fallet existerade ju faktiskt skåpbilen, men de outtalade antydningar som rapporteringen faktiskt innebär var inte alls på det sättet.
Rättning dagen efter alltså, men då är en del av ”skadan” redan ett faktum.
Men det är naturligtvis både rätt och riktigt av medierna att rätta.
Om det nu blivit fel.
Nu är det ju så, att det inte blivit någon story, om de väntat med att publicera något innan polisen fått fram tillräckligt med relevant material. Nu blev det minst två texter. Först en felaktig, sedan en rättelse.
Dessutom hände ju inget.
Pojkarna blev ju inte kidnappade eller så.

Spelar det någon roll då, att medierna publicerar det här rakt av utan att ha fakta?
Självklart.
Det bidrar till att piska upp en obehaglig stämning. Att någon av männen i bussen hade vad som brukar beskrivas som ett ”utländskt utseende” kanske hade betydelse, vad vet jag? Bedöm själva.
De traditionella medierna borde vara bättre än så. De borde använda sig av det de i sin marknadsföring väljer att kalla ”den viktiga lokala journalistiken”.
Vad som kan vara värt att påminna om är att det förutom pojkarna finns en part till i det här sammanhanget: nämligen de som misstänkliggörs. I dag tvingas de stå upp och dementera något som de egentligen aldrig gjort.
En av dem svarar ödmjukt och säger:
”Nu har vi lärt oss något nytt, att man inte erbjuder barn godis om man frågar efter vägen.”