Upprepa hela tiden, hela tiden!

In Bloggande och internet, Sociala medier by Gert Frost6 Comments

Det var en gång en svensklärare. Hon hade kort mörkt hår och hette Britta och rörde sig alltid med snabba, energiska steg. Jag gick i högstadiet på Snyggatorpsskolan i skånska Klippan.
Hon lärde mig vad ”störande upprepning” är.
Konstigt nog tvingades hon förklara det flera gånger.
Däremot sa hon inte att det faktiskt kan vara nödvändigt att upprepa sig ibland. Som när man pratar om sociala medier.
De senaste dagarna har ett antal frågor poppat upp igen.
Hur många vänner ska man ha på Facebook?
Är bloggvärlden köpt och allmänt oärlig?
Och så vidare . . .
Nu är störande upprepning i skriven text och andra typer av störande upprepningar förvisso inte riktigt samma sak, men jag måste ju få till en lite fyndig koppling i den här texten så det bjussar jag väl på.
Vid en ytlig betraktelse kan det tyckas att diskussionen om den sociala webben och dess olika plattformar många gånger vara just vara störande upprepningar.
Samma saker diskuteras, igen och igen.
Men.
Så måste det vara.
Dagligen tillförs nya människor, utan fördjupade kunskaper om hur den sociala webben fungerar. Trevande söker de svar på det mest grundläggande.
Varje dag börjar någon, några eller många från noll.
Då finns det behov av någon att hålla i handen.
Något att läsa. Någon som förklarar.
Just från detta noll.
Grundläggande frågor.
Men här finns också ett problem. Utvecklingen på den sociala webben går så rasande fort. I framkant finns människor med spetskunskap som av förklarliga skäl är mest intresserade av det nya.
De vill ta nästa steg.
Inte ta första stegen, en gång till.
Då blir frågan vem som tar ansvar för att hjälpa dem som ska ta första steget, stegen? Jag nämnde för ett par dagar sedan Kristina Alexanderson som arbetar för att föra in diskussionerna i skolans värld.
Andra har utbildningar på nätet.
Någon driver debatten om hur och varför vi ska föra in användningen av den sociala webben i offentlig sektor.
Många försöker sälja sitt kunnande till marknaden och opinionsbildarna.
Alla behövs.

Men första stegen.
De måste tas.
Därför är upprepningen som fenomen livsviktigt på den sociala webben. För demokratin, för förståelsen för hur vår digitala framtid kommer att se ut, för vår förmåga att sortera ut oväsentligheter och så vidare.
Vikigt, viktigt. Även om upprepningarna kan vara tröttande för den eller dem som tycker att vi diskuterar samma sak som vi gjorde för fem år sedan.
För övrigt var Britta den bästa läraren jag hade under min skolgång. Tack för den. Minns man sin lärare 40 år senare så tydligt som jag minns henne, så måste hon gjort många rätt.
Sorry för upprepningarna i den här texten, Britta.

Comments

  1. Du har så rätt, och även om det inte verkar som det så njuter jag av att ibland gå tillbaka till ruta ett. Det är omväxlingen det svänger om, och det hjälper mig att hålla känselspröten ute.

    Igår höll jag först en heldag för ett stort gäng yrkesaktiva som befann sig någonstans i höjd med ruta 4, för att sedan avsluta kvällen med ett stort gäng seniorer som befann sig någonstans väster om ruta noll.

    Det är underbart. Jag har världens bästa jobb.

    1. För ungefär ett år sedan befann jag mig där, som gammelmedia- och kommunikationsmänniska. Vid ruta noll. Om det var väster eller öster om vet jag inte.
      Du har gett också mig ett antal knuffar i rätt riktning.
      Det uppskattas!
      Undrar hur många rutor det finns?
      🙂

  2. Ja, upprepning är kunskapens moder. Sen behöver sannolikt de som hållit på länge inom ett område få ha sina arenor för givande och tagande för att få sin dos av att fylla på.

  3. Pingback: Kommunchef kommenterar – 7 December, 2010

  4. Och tack för att du höll mig i handen när jag tog mina första steg på twitter. 🙂

    Calceataswoman

Leave a Comment