Vänta på mig!

Mitt enkla råd: se det inte som en tävling. För det är det faktiskt inte, utan det är en resa där var och en samlar sina egna upplevelser. Du ser säkert helt andra saker än jag.

Om jag ska jämföra med mig eget resande: jag sätter mig gärna i det snabbaste planet för att komma till destinationen, men väl där tar jag på mig mina bekväma skor och promenerar gata upp och gata ner. Tempoväxlingar och olika perspektiv.

Simma lugnt!

Du är inte ensam om känslan! Mitt bästa råd är: rensa. När man hållit på ett tag och fyllt sin reader (eller vad man nu har) med skribenter, märker man snart att det är kvalitetsskillnader samt att många skriver om samma saker. Då kan man börja plocka bort dem som inte känns helt rätt.
Sedan har Joakim Jardenberg helt rätt i att det inte är någon tävling. Precis som man inte måste läsa sig igenom alla pappersbibliotek bara för att de finns, måste man inte sluka hela internetet.

Du är inte ensam om känslan! Mitt bästa råd är: rensa. När man hållit på ett tag och fyllt sin reader (eller vad man nu har) med skribenter, märker man snart att det är kvalitetsskillnader samt att många skriver om samma saker. Då kan man börja plocka bort dem som inte känns helt rätt.
Sedan har Joakim Jardenberg helt rätt i att det inte är någon tävling. Precis som man inte måste läsa sig igenom alla pappersbibliotek bara för att de finns, måste man inte sluka hela internetet.

Kände likadant som dig och fick stundtals lite panik när man inte hann läsa allt men du!! Det är ingen som tvingat dig att läsa allt eller hur? Se det istället som en kvällsbjudning där du kommer lite senare än alla andra gäster. Inte springer du runt till alla och frågar vad de har pratat fram tills du kom eller hur? Du börjar ju prata med dem som ser trevligast ut och är det något du undrar över så frågar du bara.

Filtrering av information är något man blir tvungen till. Dessutom krävs det att du har verktyg som passar för dig så att filtreringsarbetet går snabbt och lätt. I min feedreader har jag kanske 400 källor (tidningar, bloggar, sökningar mm) och det går såklart inte att läsa allt som skrivs. Men jag skummar det mesta på rubriknivå, dyker ner i ingressen till ett fåtal och läser sedan hela där det finns något intressant.

En tidigare kollega använde inget verktyg utan försökte följa tidningar mm manuellt. Det gav upphov till stress när antalet passerade 20 och hälften av källorna var tungt lastade med reklam.

Alla människor är olika och har behov av olika typer av verktyg. Testa dig fram mellan några verktyg och se vad som passar dig.

Håller med om länkarna. Varför allt detta länkande? Ända tills jag kom på att det inte alls är för att vi ska fördjupa oss i dem. Länkarna är till för att skapa uppmärksamhet (tror jag…). Något som sökmotorerna känner av. Kanske dags att du också börjar länka
Jag tar de andra kommentarerna med mig. Tycker att de alla är väldigt tänkvärda.

Herbert Simon (Nobelpristagare, ekonom, datalog, psykolog och mycket mer) skrev 1971 (!): ”… in an information-rich world, the wealth of information means a dearth of something else: a scarcity of whatever it is that information consumes. What information consumes is rather obvious: it consumes the attention of its recipients. Hence a wealth of information creates a poverty of attention and a need to allocate that attention efficiently among the overabundance of information sources that might consume it” (Greenberger 1971)
Människan är antagligen bara i början av en evolution som strävar mot kognitivt effektiva strategier för att bearbeta/hantera information. Det finns en biologiskt förankrad flaskhals, som sätter villkor på strategierna. Jag kan ibland faktiskt ”stanna upp” och ställa frågan ”vad gör/tänker du just nu (snodd från Twitter)?”. Det är nyttigt. På det sättet är jag nog snart uppe i minst 7 olika sätt ”att läsa en bok”, 3 sätt ”att läsa en artikel”, osv. Egenskaper som ”mål”, ”perspektiv”, ”tempo”, mfl kan antagligen användas för att beskriva några.