Twitter och landshövdingarna

In Bloggande och internet, Kommunikation, Politik och samhälle, Sociala medier by Gert Frost4 Comments

TwitterBirdAv landets 21 landshövdingar är det kvinnorna som dominerar på Twitter. Flitigast är Kristina Alsér i Växjö och Stockholms Chris Heister.
Av männen syns ingenting. Sven-Erik Österberg i Norrbotten visserligen har 2152 följare men det är evigheter sedan han använde kontot.
Britt Bohlin i Jämtland och Magdalena Andersson i Västerbotten är också hyggligt aktiva.
Totalt sett ser det dock dystert ut. Någon större öppenhet för dialog signaleras inte, i alla fall inte den vägen.
Kanske dags för Anna-Karin Hatt och Stefan Attefall att agera?

I veckan gick utrikesminister Carl Bildt ut och lovade att Sverige ska bli världsledande på “digital diplomati”. Ambassader och konsulat runtom i världen ska ut på Twitter och Facebook. Dialog och tillgänglighet tycks vara nyckelord. Dessutom ska det fungera som redskap för omvärldsbevakning.
En ur flera perspektiv god ambition.
I onsdags skrev jag om hur det ser ut i Norrbotten, vilket inte var så upplyftande läsning. Nu har jag helt ovetenskapligt gått ett steg längre och tittat på hur andra “hövdingar” har det på Twitter.
För om vi ska vara bäst i världen på “digital diplomati” kanske det är bra att börja på hemmaplan?

TwitterHeisterMen först: är det rimligt att landets hövdingar ska vara aktiva i de sociala nätverken på internet? Det kan man ha olika uppfattningar om. De lär ju inte sakna andra arbetsuppgifter. Den som svara ”nej” får en ny fråga: kan man begära att länsstyrelserna som myndigheter ska finnas på exempelvis Twitter?
Då tror jag att något fler svara ”ja”.
En snabb sökning på Twitter visar att en del av dem fortfarande saknas. De som finns där använder inte kanalen för dialog, utan mest för att skicka ut pressmeddelanden av olika slag.

Oavsett om det handlar om miljöfrågor, regional utveckling, olika tillståndsfrågor eller annat finns det en hög kompetens på landets länsstyrelser. Deras verksamhet är viktig. Tyvärr är den bild som finns utåt näst intill uteslutande negativ; att länsstyrelserna säger stopp i olika sammanhang och enbart är husbondens röst i samtalen med småfolket. Offentligt är länsstyrelserna ”the bad guy”. Exponeringen utåt har tagit fart först när det dykt upp en karismatisk landshövding som gillat rampljuset.

Den sociala webben har gett oss helt nya kanaler för dialog. Fem miljoner svenskar finns på Facebook, Twitter är sannolikt det mest effektiva digitala redskap som finns för opinionsbildning och dialog. Den professionella plattformen Linkedin har fler än en miljon svenska användare. Vi förväntar oss öppenhet och transparens, dialog. Det är klart att också länsstyrelserna ska finnas där på ett aktivt sätt. Inte bara för dialog, utan också för att det är utmärkta redskap för omvärldsbevakning.
Ett kan landshövdingarna vara förvissade om: att det pratas om dem och om frågor som är relevanta för dem på nätet, hela tiden.

När det gäller omvärldsbevakningen sticker länsstyrelsen i Stockholm ut på allvar eftersom de som hanterar kontot där i skrivande stund följer 1425 personer. Det innebär att de aktivt följer politiker, journalister och opinionsbildare som de anser relevanta för deras verksamhet. Övriga ligger långt efter. Dessutom bloggar Chris Heister löpande och det är väl rimligt att anta att hennes förhållningssätt till sociala medier påverkar hela myndigheten.

TwitterAlserNärvaron i sociala medier skapar naturligtvis en del frågor som måste lösas internt inom myndigheten, men det är ju inte några oöverstigliga hinder.
It- och energiminister Anna-Karin Hatt, som naturligtvis finns på Twitter, jobbar hårt med de här frågorna, bland annat genom Digitaliseringskommissionen. Hon engagerar sig exempelvis också när det gäller Digidel och deras satsning för att minska den digitala klyftan.
Kanske är det dags att på allvar ta en titt på hur statens förlängda arm ute i landet, länsstyrelserna, agerar. Kanske ska Hatt och Bildt sätta sig ner tillsammans med sin ministerkollega Stefan Attefall, som är ansvarig för länsstyrelserna, och diskutera om man ska ställa samma krav på dem som man gör på ambassader och konsulat?
Förmodligen behövs det krav. Sociala medier är inte längre något nytt och har ingenting hänt hittills så lär det inte göra det framöver heller. Eller?

 

Comments

  1. Pingback: Hur ska länsstyrelserna använda Twitter? « @rothmaria

    1. Inresserade är de nog redan, tror jag. Landshövdingar är väl som folk är mest. Däremot, som alla oss andra, riskerar de att fastna i gamla strukturer och hämmas av det som “sitter i väggarna” på den myndighet de ska representera.

  2. I Kronoberg uppmuntrar vi och jobbar på att möjliggöra för våra sakkunniga att använda sociala medier som naturliga verktyg i det dagliga arbetet. Precis som i alla organisationer är det en ojämn mognad. Förhoppningen är att allt fler ska personifiera myndigheten inom sina respektive områden.

    Vår officiella myndighetstwitter är stel i tonen och spottar mest ut pressmeddelanden som du nämner. Vi försöker dela på myndighetens formella och pragmatiska (läs personifierade) kommunikation, http://bit.ly/xrUoUV , för att kunna vara tydliga med vad du kan förvänta dig för typ av svar eller dialog.

    Självklart är det en grym draghjälp att landshövdingen är aktiv i sociala medier. Och visst får en landshövding precis som en handläggare stångas rätt mycket med gamla strukturer och en hämmande IT-miljö för att kunna ägna sig åt det viktigaste – dialogen.

    Där hoppas vi på kommunikationsfunktionen att vi kan spela en underlättande roll genom att jobba möjliggörande och inte polisiärt: http://bit.ly/ZtlUht

    Ledsen för uppsatskommentaren. 🙂

Leave a Comment